Idag läste jag en (visserligen tre månader gammal, men inte inaktuell) ledare av Fredrik Virtanen. Den handlar om att rätten till arbete är en central politisk fråga, men att rätten till fritid däremot sällan nämns.
Tankesmedjan i P3 har gjort ett helt fantastiskt inslag om detsamma. (Jag har gjort alla sökningar jag kan komma på i deras arkiv för att hitta det, men inget napp. Om någon annan lyckas är jag skyldig denne en middag.) Inslaget går ut på en jämförelse där tio människor bor tillsammans på landet, hjälps åt med de sysslor som behöver göras och när allt är färdigt är alla lediga. Så kan man göra, säger radiorösten. Eller så kan tre av dem jobba hårt hela dagen, medan resterande sju gör någon meningslös syssla, som att bära stenar från en hög till en annan och sedan tillbaka igen. När de tre arbetande är helt slutkörda får de äta god, påkostad mat, medan de anda sju får äta snabbnudlar.
Allvarligt talat, jag förstår inte problemet. När nu många sliter ut sig på sina arbeten, stressar och jobbar över och andra mår dåligt över att de inte har något jobb - är det då inte rimligt att göra en jämnare fördelning av jobben? Varför är det så hemskt att inte "ha rätt att arbeta heltid"? Ja, just det, lönen.
På den liberala sidan Frihetssmedjan skriver Torbjörn Jerlerup om sänkning av arbetstiden, ur ett historiskt perspektiv. Han menar att arbetstidsförkortning har lett till att produktiviteten per anställd och vecka har ökat. Det har dock inte påverkat arbetslösheten, eftersom företagen genom detta fick något minskade intäkter.
En gång till; jag förstår inte problemet. En del jobbar sig till förslitningsskador, utbrändhet eller dåligt immunförsvar. Andra blir deprimerade av att inget av deras hundratals ansökningsbrev leder till jobb. Detta medför ökade kostnader för sjukvård, a-kassa och försäkringskassa. Allt fler blir utförsäkrade - mindre utgifter för försäkringskassan, men i stället fler personer som behöver försörjningsstöd. Jag förstår inte kortsiktigheten, bristen på helhetssyn gällande hela samhällsekonomin.
Jag är fullkomligt övertygad om att mer jämt fördelade arbeten, det vill säga kortare arbetstid och fler i arbete, skulle göra att människor överlag var friskare. Så ta då de pengar som sparas in av detta och ge till dem som behöver betala ut full lön till några fler personer. Vad är problemet?
En fråga till er som läser detta - är det någon av er som tror att ni skulle må lite bättre av att arbeta lite kortare tid, men ändå få en heltidslön?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar